Feed on
Posts
Comments

Här går det undan.

Idag var jag hos gynekologen och blev undersökt och imorgon opereras jag. Konisering, närmare bestämt. Hejdå cellförändringarna (hoppas jag åtminstone).

Min känsla är underligt nog stor lättnad. Det hör säkert ihop med den kontrollerade delen av min personlighet. Att få reda på vilken allvarlighetsgrad av förändringar man har hittat i min kropp (grad II av III) gör mig genast lugnare. Bara att veta. Jag hade nog känt mig lugnare även om det hade varit grad III-förändringar de hade sett.
Jag kommer säkert känna mig lite ynklig efter ingreppet, även om det är ett väldigt litet ingrepp så är det känsliga, lättblödande regioner de kommer skära i. Men hey, ynklighet är en del av livet. Och det är ju det som är hela grejen. LIVET.

Så himla skönt att inte vara orolig för LIVET längre – ja jag vet, risken är väl inte helt över, men just nu känns det i alla fall som att jag har landat på samma risk som alla andra igen, ni vet, den där där man räknar med att få leva länge men ändå ser sig för innan man går över vägen.

Och vet ni, det finns en oerhört vacker sida till hela den här känsloröran. Mina vänner. Jag tror att jag är välsignad med de allra vackraste, varmaste, finaste och mest närvarande vänner på hela denna jord. Samtal, långa mail, stöttande sms. Bara på grund av min oro. Gång efter gång finns ni där för mig. Om ni bara anade vad jag älskar er. Underbara, underbara vänner.

Tack. Igen.

2 personer gillar det här inlägget.

3 Responses to “Hejdå cellförändringarna. Hoppas vi aldrig ses igen.”

  1. Nathalie skriver:

    Phuu då kan vi alla andas ut!!!!! stor kram!!!

  2. Lisa skriver:

    Bästa! Tänker på dig! Ynklig får du verkligen vara, mellan varven av läkarrationalitet. Tack DU ordbegåvade vän – inte minst för att du är vår skatt och lycka. Jag tänker på dig, imorgon och varje dag. KRAM!

Leave a Reply